Malteser är en av de allra äldsta dvärghundraserna och kan hittas så långt bak i tiden som tvåtusen år. Konstnärer, poeter och berättare gjorde med sina beskrivningar denna hundras odödlig i det antika Grekland, Egypten och Rom – till och med Aristoteles nämnde denna ras och beskrev den som ”ett moln”. Det är en liten hund med långsträckt kropp, täckt med mycket lång, vit silkeslen päls. Den är mycket elegant med stolt och förnäm huvudhållning. 

Historik

Trots sin långa historia är det dock osäkert var exakt denna hundras kommer ifrån. Många tror att den först utvecklades på Malta, men namnet malteser behöver inte innebär  att rasen härstammar från ön Malta, då adjektivet maltesisk kommer från det semitiska ordet ”malet”, vilket betyder tillflykt eller hamn. Detta semitiska ord återfinns i en hel rad ortsnamn i och runt Adriatiska- och Medelhavet, som ön Méléda, den sicilianska staden Melita och även ön Malta. Andra anser att den hade sin början i Asien där den mest sannolikt bidrog till framväxten av andra små raser. 

Oavsett var denna hundras kom ifrån så frodades den. Vid slutet av 1400-talet var den en av de populäraste raserna bland franska aristokrater och vid slutet av 1500-talet hade den spridits även till dagens Storbritannien. Maltesern var också en favorit hos flera kända personer såsom Elizabeth I, drottning Victoria och konstnären Goya. Trots detta hotades maltesern att försvinna under 1700-talet, då man försökte avla fram en ännu mindre variant. Detta misslyckades helt och andra raser, såsom små asiatiska hundar, pudel och spaniel  blandades med maltesern för att rädda den. Den malteser vi har idag är ett resultat av denna avel, och denna fina lilla hundras är minst lika populär nu som den var för trehundra år sedan.

Aristoteles nämner i sin lista över typer av hundar som förekom vid hans tid (384-322 fKr) en sorts små hundar som han ger det latinska namnet ”canes melitenses”. Dessa hundar var även kända i det antika Rom som damernas favoritsällskap och lovordades av poeten Strabon (1a århundradet eKr.). Rasens föregångare levde främst i sjöstäder runt centrala Medelhavet, där de jagade råttor och möss, vilka fanns i överflöd i hamnmagasin och fartygslastrum.

Förekomsten av malteserhundar på talrika renässansmålningar visar dem vid eleganta damers sida i den tidens salonger.